Ljudvågor är en grupp vänner som har minst en sak gemensam. Vi gillar musik. Vi lyssnar och vältrar oss i musik dagligen och skriver om guldkornen här. Det kanske inte alltid är den senaste musiken, men det är den bästa vi vet.
Nu har jag dragit ut på detta allt för länge. Det är dags att publicera min årsbästalista.
Det är faktiskt med stor ångest jag år efter år tar mig an uppgiften att skapa en årsbästalista. Jag vet ju att jag missat otaliga band som borde få vara med på listan. Men det är ändå en stor glädje, så därför fortsätter jag varje år. 2011 har, för mig varit lite tunnare med skivsläpp än föregående år. Däremot har skivorna som släppts varit så stört bra.
Här är dagsversionen av mina bästa skivsläpp 2011.
20. Invasionen - Saker som jag sagt till natten
19. Me and My Army - Thank god for sending demons 18. Noah and the Whale - Last night on earth
17. TV On the Radio - Nine types of light 16. The Decemberists - The king is dead
15. Okkervil River - I am very far 14. Rival Sons - Pressure & time
13. The Head and the Heart - The Head and the heart 12. Iron & Wine - Kiss each other clean
11. Graveyard - Hissingen blues 10. WU Lyf - Go tell fire to the mountain
Jag tror inte en sekund på satanismen hos dessa pojkar. Med World Unite Lucifer Youth Foundation gör riktigt bra pop. 9. James Blake - James Blake
Jag spelade skivan för en kompis. Han lyssnade på den och sade sedan "Genius". Det räcker för mig. 8. Israel Nash Gripka - Barn doors and concrete floors
Han spelade på Scharinska i Umeå någon gång förra året, det är den största konsertmiss jag gjorde 2011. Otroligt bra skiva. 7. Youth Lagoon - The Year of hibernation
Otroligt bra hemmagjort sound, low key och svängigt på samma gång. Detta är höstens raket på min topplista. 6. Syket - With love
Fantastisk rymdpop som jag tror kommer vara med på fler av mina årsbästelistor. 5. Fleet Foxes - Helplessness blues
Fleet foxes gjorde en storartad skiva. Varje gång jag lyssnar på den tycker jag att den är världens bästa, det är bara att mellan lyssningarna så sitter den inte kvar i mitt huvud. Därför stannade Seattles skäggigaste på en femteplats. 4. Lykke Li - Wounded Rhymes
Lykke Li hamnar nästa på pallplatsen och det ska hon vara nöjd med i sammanhanget. Hon gjorde en totalt otippad och helt fantastisk popskiva 3. Deportees - Islands & shores
Deportees släppte ännu en näst intill fulländad skiva och hamnar såklart högt upp på min lista. Det enda jag önskar är att de vågar smutsa ner soundet till nästa platta, då kan de nå ändå upp till toppen. 2. Bon Iver - Bon Iver
Bon Iver gjorde 2008 års bästa skiva enligt mig. Jag tycker att denna är ännu bättre, starkare, större, mindre, allt. Ändå räckte den inte ända fram i år, men konkurrensen var helt enkelt för svår. 1. My Morning Jacket - Circuital
För de som pratat med mig det senaste halvåret borde inte detta komma som någon överraskning. 2011 har helt och hållet gått i My Morning Jackets tecken. Om det finns en gud så är jag rätt säker på att han heter Jim James. Skivan är bra från första lyssningen, men det var någonstans kring 15e som det slog mig vilken fullträff denna lite märkliga americana-rock-popskiva faktiskt är. De är dessutom bland det bästa jag sett live, jag har inte riktigt smält den konserten ännu, fast det är två månader sedan.
Vi skrev allihopa om Iron & Wine's platta "Kiss Each Other Clean" ifjol och nu har en video till den vackra och stillsamma "Godless Brother In Love" dykt upp. Kolla in den nedan och om ni missade honom då kan ni alltid ta igen det nu. Självklart har Spotify lyckats ha honom både under Iron & Wine och Iron and Wine. Nya skivan hittar ni där dom skriver med "&" och hans gamla material där de skriver ut "and".
Hur taggad kan man vara på Fleet Foxes nya album "Helplessness Blues" egentligen? Jag skulle säga typ minst lika taggad som alla bandmedlemmar är glada på bilden ovan tillsammans. Dragantipsade om "Helplessness Blues" tidigare och i dagarna släppte Fleet Foxes videon till låten "Grown Ocean" som även den kommer att finnas med. Luktar fullträff för mig och jag markerar 3 maj i kalendern.
Tänkte bara påminna om att Josh T. Pearson'salbum "The Last Of The Country Gentlemen" nu finns att lyssna på Spotify och det är minst lika bra om inte bättre än jag hade förväntat mig.
Jag gillar verkligen Yelle och har tipsat om både"Safari Disco Club" och "Que Veux-Tu"samt även en remix av "Que Veux-Tu"tidigare. Men nu har hon bakat ihop båda låtarna och gjort en enda lång video åt dom med ett imponerande skägg i den andra delen av videon, så då kan jag inte låta bli att tipsa om dom igen. Hennes platta som också heter "Safari Disco Club" droppar 14 mars och gillar man gillar fransk electropop kan det bli kalas.
Mer musik från Josh T. Pearsonoch hans kommande skiva "Last Of The Country Gentlemen" som kommer droppa 14 mars. Melankoliskt och mörkt men fortfarande mycket vackert är det som man fått höra hittills och jag tror att det kan bli riktigt bra i slutändan. Gillar ni för övrigt "Country Dumb" delar han med sig av den gratis här.
Maps & Atlases från Chicago släppte 2010, efter fyra EPs deras första fullängdare Perch Patchwork. Jag har helt missat det här bandet och upptäckte de av en slump då jag letade roliga konserter i Stockholm den kommande helgen.
Det är en skiva som sakta växer i mina öron och efter en veckas aktivt spelande så gillas den skarpt.
Jag tror det kommer bli en bra liveupplevelse på lördag.
Redan i oktober uppmärksammade jag att Helplessness Blues hade hittat sin väg ut på internet. Nu är den dock officiellt släppt och finns för gratis nedladdning här.
Fullängdaren med samma namn släpps den 3e Maj och Fleet Foxes kommer gästa Way Out West i Augusti.
Sången lovar gott och jag tror att 2011 blir ett bra år för alla som gillar skäggig musik.
Precis som både PK och Dragan skrivit om är det dags för ett nytt album med Iron & Wine och det är till råga på allt riktigt bra. För er som är intresserade finns det här ovan en mini-konsert med fantastiskt material. Jag vill också passa på att tipsa om NPR Musics youtubekanal där det levereras några såna här konserter då och då.
Iron & Wine - Your Fake Name Is Good Enough For Me
Som Jag och PK skvallrat om så är Iron & Wine (eller Sam Beam som han egentligen heter) aktuell med ett nytt album. Han är så aktuell att skivan redan finns på spotify. Så skynda och lyssna på Kiss Each Other Clean, skivan som NME helt korrekt kallar A Surprising and majestic Triumph.
Är en av årets bästa skivor här? Jag tror bestämt det!
Dragan skrev om Iron & Wine och hans kommande platta före jul och kan erkänna själv att peppen är ganska stor. Vad kan då vara bättre än att få höra och ladda ner en akustisk livesession med låtar från kommande plattan gratis! Så pallra er till Daytrottergör en användare och lyssna och njut.
Det här känns helt galet. Jag har missat att Sam Beam, mer känd som Iron & Wine släppt en singel. Jag har missat det så pass länge att han hunnit släppa två låtar..
Låten ni kan lyssna på här ovanför heter Walking Far From Home och är det första släppet, det andra släppet heter Tree By The River och går att ladda hem från Ironandwine.com (som verkar vara ner då jag skriver detta). Letar man lite till på youtube hittar man faktiskt några låtar till.
Jag gillar utvecklingen av hans sound och kommer spänt vänta på albumet Kiss Each Other Clean som visst ska släppas den 25e Januari. Hans debutalbum är lite av en favorit hos mig och jag kan nästan sätta pengar på att detsamma kommer gälla det nya albumet.
Precis som Josh T. Pearson säger i början på denna video "I don't know if any of you guys know who the fuck I am?" så visste inte jag vem han var innan jag såg den, men när jag började se ville jag absolut veta mer. 1996 startade han det psykedeliska rockbandet Lift To Experiencesom släppte dubbelalbumet "The Texas Jerusalem Crossroads" 2001. Dom splittrades strax därefter och sen dess har han i princip inte släppt nåt material utan nästan bara spelat diverse livegig. Som han säger så spelar han bara country nu och har ett soloalbum, "Last Of The Country Gentlemen", på gång som ska släppas i mars 2011. Gillar ni det som precis som jag gör kolla in hans Myspaceför mer musik och information.
Rick Ross - Maybach Music 2.5 ft. T-Pain & Pusha T (remix)
Rick Ross senaste video är en remix på Maybach Music 2 där Lil Wayne och Kanye West bytts ut mot Pusha T från favoriterna Clipse. En av fjolårets bästa hip hoplåtar och från ett av de starkaste albumen Deeper than rap.
J. Tillman - Year in the kingdom (från årets Year In The Kingdom)
Förutom att han är trummis i Fleet Foxes så är J. Tillman väldigt aktiv som soloartist. Han fullkomligen sprutar ur sig musik (sex skivor på fyra år). Inte helt oväntat får han mycket uppmärksamhet eftersom han spelar trummor i Fleet Foxes, men han var inte med i bandet då de spelade in sin fantastiska debut utan blev medlem först efteråt (om jag inte blivit felinformerad). Han borde enligt mig få lite mer uppmärksamhet för sitt soloprojekt, för det är väldigt bra stämningsfull singer/songwriter med country/folk vibbar.
J. Tillman - James Blues (Från fjolårets Vacilando Territory Blues)
För att fortsätta på spåret med sjuttiotalsinfulerad rock som inspirerar till längre hårman och grövre skäggväxt tänkte jag att vi skulle ta och bekanta oss lite mer med Sparzanza. Jag fick för ett par dagar sedan redan på att dom ska släppa en ny platta, In Voodoo Veritas, den fjärde i ordningen, den 25:e. Går att förhandsbeställas här, autograferad och fin. Första gången jag hörde dom var när jag efter ett tips tjackat deras andra platta Into the Sewers. Jag visste inte riktigt vad det var jag gett mig in på, men Spiritual Beggars gillade jag ju och det här visade sig inte vara särskilt långt ifrån. Det är tungt och drivs på av fasta trummor. Har totalt hjärnsläpp, så jag slutar här. Det bra skit i alla fall. Kolla upp!
Sparzanza - Children shouldn't play with dead things
Långhårig sjuttiotalsrock med skägg från sveriges framstjärt, kan det vara något? Appselut! Graveyard är ett förhållandevis nytt band som har kunnande och potential för att skapa bra saker. Deras självbetitlade förstlingsverk från 2007 bjuder på nio sköna låtar. Dom som kan göra kopplingar och referenser till sjuttiotalsrock bättre än mig droppar namn som Captain Beyond, Blue Cheer och Cream. Inte helt otippat kan man slänga in lite Sabbath och Zeppelin också. Viktigt att notera är Rickenbacker basen. Ge mig. Se, lyssna och njut!
Året 2008 har till slut börjat leverera riktigt bra musik. Den senaste tiden har vi fått ta del av Tiger Lou, Sophia Somajo, Frida Hyvönen, Glasvegas, MGMT, Empire of the sun (har inte bestämt mig om det är bra ännu), Metronomy, Noah and the whale. Ja, listan kan göras lång
Men den skiva JAG sett fram emot mest är utan fråga David Sandström Overdrives nya skiva, Pigs Lose. Efter många om och men har jag till slut den skivan i min stereo, och jag gillar det helt klart. Skivan är av mastodontformat, hela 16 låtar lång. (vilket är typ en Ep för hiphopare) Långden är dock inget jag tänker på, då skivan rakt igenom håller hög klass och är ombytlig utan att bli spretig. Skivan innehåller till exempel raka rockrökare (Not a good boy now), fina ballader (Göran William Frii) och nästan punk (the good thing), alla med Davids raspiga, sköna sång.
Bandet har releasefest på Scharinska villan ikväll, så strunta i Popup och gå dit de spelar den bästa musiken.
Inlägg
