Davila 666

En gång för länge sen, när jag var liten, någonstans mellan min första skiva och det bryska uppvaknandet som bredbandet gav hörde jag en låt som jag verkligen, verkligen gillade. Om jag berättar den här historien någon gång för mina framtida barn kommer jag berätta om den obskyra punk/popgruppen Plastic Bertrands version av den här låten, även om det i själva verket var Pepsi-reklamens Presidents of the United States version som jag nötte. Låten var Ca Plane Pour Moi. Det är en sån där låt som har hängt med och plockats fram lite då och då.

Jag tror att jag kan ha hittat en värdig tronföljare nu. Puertoricanska Davila 666 släppte i år albumet Tan Bajo där Patitas finns med. Allt är inte lysande, men tillsammans med låten Ratatá och livematerialet de verkar spela just nu är Davila 666 ett intressant band att lyssna in sig på. 

På Spotify

Årets Tio Bästa Plattor - En Försmak I

Emellanåt låter det en hel del Danko Jones och ibland även lite The Hives men mest låter det sjukt mycket attityd från sveriges just nu hetaste musikstad. Royal Republics debut We Are The Royal kommer finnas med på min topp-tio-lista. Är detta rent av årets bästa svenska platta?

Nuggets: Original Artyfacts From The First Psychedelic Era. 1965-1968

The Thirteenth Floor Elevators - You're Gonna Miss Me

Med en ung Roky Erickson i spetsen spelade The Thirteenth Floor Elevators 1966 in låten You're Gonna Miss Me som du kan lyssna på här ovan. Låten finns med på The Psychedelic Sounds of The Thirteenth Floor Elevators, den fick äran att inleda den fantastiska filmen med namnet High Fidelity och den är det (för mig) kändaste spåret på skivan som denna text handlar om.

Nuggets: Original Artyfacts From The First Psychedelic Era. 1965-1968 är namnet på en samlingsskiva med mer eller mindre obskyra garagerock band. Samlingsskivan släpptes första gången 1972, med nytt omslag 1976 (den version jag har) och som en expanderad cd box 1998. Efter denna skiva har ordet Nuggets blivit ett begrepp och ett flertal skivor i samma tema släppts. Rhino Records har släppt en serie med 15 Nuggets skivor och ett antal boxar, bland annat:

• Original Artyfacts From The Second Psychedelic Era 1976-1996
• Original Artyfacts From The British Empire And Beyond 1964-1969
• Love Is The Song We Sing: San Fransisco Nuggets 1965-1970
• Where The Action Is: Los Angeles Nuggets 1965-1970

Trots dessa ambitiösa släpp (alla boxar är påkostade och med 4 cdskivor styck) så finns det bara ett original och det album som jag ofta återvänder till då jag vill lyssna på lite stökig gammal garagerock.

Tyvärr finns inte skivan på spotify, men jag har försökt göra en egen spellista för er som inte har skivan i fysiskt format. Jag hittade 17 av 27 artister på Spotify, i de flesta fallen hittade jag även rätt låt, men i vissa fall har jag valt en annan låt i brist på originalet. Håll till godo.

Ljudvågor ger: Nuggets: The Original Artyfacts From The First Psychedelic Era 1965-1968

Where The Action Is: Los Angeles Nuggets 1965-1970 finns dock på Spotify

Harlem

Harlem - Gay Human Bones

Till att börja med ber jag om ursäkt, vårens intågande och den stundande flytten gör att skateboard och städning tar upp den mesta tiden.
Men nu ska här tipsas om Austinbaserade trion Harlem och deras skiva Hippies. Musiken klassas nog som Garage pop/rock och den är en skön avvägning från det perfekt producerade musik man vanligtvis lyssnar på. Det är stökigt och noisigt, fast det är pop. Jag gillar det

Mattias Hellberg & The white moose

Mattias Hellberg & The white moose släppte förra året skivan Out of the frying pan, into the woods. Mattias Hellberg har bland annat spelat i hellacopters en kort period efter Dregen lämnade bandet och han spelar bland annat i the solution (med bla Nicke Andersson) och i Nationalteaterns Rockorkester. Mattias Hellberg & the white moose spelar lagomt stökig bluesrock med psykadelika vibbar. Det låter kopierat men ändå eget och på något sätt känns det lekfullt och spontant.
Jag läste i en recension att
"En varning bara: när svenskar spelar orgel låter det nästan jämt som The Creeps." Svenska Dagbladet
Jag hör inte den likheten, men tycker att tanken är underhållande på något väldigt störande sätt.

Mattias Hellberg & The White Moose - Good Day