Ryan Adams // Danzig

En av de bästa metallåtarna som någonsin gjorts är nog om jag ska ta och tycka lite förmodligen "Mother" av Danzig från deras självbetitlade debutplatta från 1988. Nu i vår när Ryan Adams turnerat har han spelat ett gäng nerstrippade akustiska versioner av metallåtar och på hans spelning i Paris fick de som såg honom höra en fet version av just "Mother". Galet bra i både original och cover.





 Ryan Adams

 Danzig

Meshuggah

Jag är ju något av ett popsnöre, eller kanske en rockkille. Men inuti mig finns fortfarande den hårdrockare jag var fram till för ca 12-13 år sedan. Ibland måste jag lyssna på lite arg och hård musik. Ett band jag alltid kommer återvända till är Meshuggah, som ursprungligen kommer från Umeå. Som oftast fallet första låtvalet på klassikern Future Breed Machine från albumet Destroy Erase Improve.


Meshuggah - Future Breed Machine

Men Meshuggah är inte mer än en klassisk låt, de är alltid intressanta Så då de idag släpper en ny skiva så kryper hårdrockaren inuti mig fram och scannar youtube efter låtar från det nya albumet Koloss


Meshuggah - Do Not Look Down

Dragans hårda musik, del 2

Efter en uppmaning på twitter att uppdatera min hårda lista eller göra en till så vaknade peppen i mig. Jag bestämde mig ganska direkt att göra en uppföljare till min ursprungliga lista. Då min första lista till stor del speglar den musik jag lyssnade på då jag som oftast avnjöt hård musik (dvs sent -90tal) så speglar denna lista den hårda musik jag kan lyssna på idag.

Totalt Jävla Mörker - Kall Värld

Precis som förra gången är min trovärdighet kanske inte på topp, ett popsnöre som gör en lista med hårdmusik?

Men samtidigt hoppas jag att jag kanske har en annan infallsvinkel på det hela. Jag menar, vill ni läsa om hård musik skriven av hårdrockare borde ni läsa på Smackebonk istället.

Hoppas denna lista fyller en funktion hos er och tveka inte på att komma med tips om ni känner att jag missat något som hör hemma på denna lilla topplista.

Refused

Jag var 13 år när Refused släppte sin platta "Songs To Fan The Flames Of Discontent" och efter att ha hört deras låt "Rather Be Dead" var jag fast. Snacka om att man blir glad när man då vaknar upp och får läsa att dom ska återförenas och kommer spela på bland annat Way Out West och Coachella i år. Men största frågan är när kommer deras första spelning i Umeå äga rum?!

Årsbästalistan 2010 - Pappa Dread

Då var det dags för den kortaste och troligtvis näst tyngsta (heffe gives you heavy) årsbästalistan på ljudvågor. Nämligen min. För mig har det varit ett ganska klent skivår. Inte för att det nödvändigtvis släppts lite bra plattor utan för att det släppts lite plattor jag tycker varit riktigt bra. Det var på förhand flera grupper som jag inte tycker levererade trots nya släpp. Men jag har i alla fall hittat tio plattor jag anser håller hög klass och bör nämnas. Dessa kallar jag för de tio bästa albumen som släpptes år 2010. Och som sig bör på denna eminenta blogg så jobbar jag nerifrån och upp.

10. Royal Republic - We Are The Royal

Malmöbandets debut är något jag nog skulle kalla en blandning mellan Electric Six och The Hives om jag varit salongsberusad när jag skrev detta. Det är i alla fall fullt med attityd, fart och en del låtar sätter sig provocerande lätt i huvudet på mig (Gun Tommy!). Låten är det första singelsläppet från plattan och videon är en skön kopia på U2's briljanta video till Numb.




9. The Dillinger Escape Plan - Option Paralysis

Ny trummis och nya galenskaper. The Dillinger Escape Plan följer upp genialiska Ire Works med en platta som är ruskigt snabb men som även uppvisar en otrolig bredd i låtarna. Det är som lugnet före stormen och själva stormen på en gång och jag gillar det otroligt mycket.




8. Electric Wizard - Black Masses

Doom, Slugde, Stoner. Kärt barn har många namn och oavsett i vilken kategori man placerar den här plattan så är den enorm. Tunga riff som gruppen sedan bygger på tills man som lyssnade möts av en tung malande ljudvåg som liksom bara bryter ner dig, på ett bra sätt. Jag måste erkänna att jag hade noll koll på det Electric Wizard innan jag snubblade över den här skivan och det känns lite som ett uppvaknande. Tyvärr hittade jag ingen vettig video så ni får hålla tillgodo med titlespåret och omslaget.




7. The Sword - Warp Riders

Efter en ganska trött och medioker Gods of The Earth tar den här Texasgänget ett bestämt steg närmare stonerrocken och levererar en riktigt fin revanch. Jag läste en recensent som beskrev skivan som ett soundtrack till en film som inte finns och jag är beredd att hålla med. Här märker jag något som ibland påminner mig om Thin Lizzy och ibland om ZZ Top under Tres Hombres eran och det fungerar hur bra som helst.




6. Black Rebel Motorcycle Club - Beat The Devil's Tattoo

B.R.M.Cs sjätte platta med det mycket coola namnet Beat The Devil's Tattoo är en svängig platta fylld med attityd. Här finns det delar av Gospel, Blues, Rockabilly, ren flum och väldigt mycket snortight Rock 'n' Roll. Videon är plockad från den personliga favoriten och tillika titelspåret. Andra höjdare är rysaren Sweet Feeling, Mama Taught Me Better och River Styx.




5. Witchery - Witchkrieg

Den alltid lika genialiske Fredrik Strage beskrev en gång en musikvideo med orden "Jag vill bara lyssna på Burzum och dyrka satan". Det hade han säkert sagt om Witcherys musikvideo Witchkrige från plattan med samma namn. Det här är tung, mörk och ruggigt arg thrash när tung, mörk och ruggigt arg thrash är som allra bäst. Det är utan tvekan den bästa svenska platta som släppts i år.




4. Airbourne - No Guts. No Glory

Airbourne är inte det mest inovativa bandet på planeten men de har en frontman som saknar exakt alla spärrar och bandet har en energi på scen som jag sällan skådat. Denna glöd och energi har man lyckat pressa ner i en hela 18 låtar lång platta som är helt lysande och låter, precis som förra plattan, som ett lite snabbare ACDC från de tidiga åren. Videon visar första singelsläppet. Det här är själva essensen i Rock 'n' Roll.





3. Deftones - Diamond Eyes

Efter Chi Chegns bilolycka, som lämnat honom i ett semi-komaliknande tillstånd trodde jag att jag sett det sista av gruppen. Men i takt med Chi's små små steg framåt plockade man in gamla polaren Serigo Vega och släppte i maj en helt ny platta som närmast kan liknas vid en hyllning till livet. Videon är den tredje från plattan och min personliga favorit. Det är kanske en av de fem-sex bästa låtarna gruppen gjort.




2. Kylesa - Spiral Shadow

Att följa upp en bra platta är alltid svårt. Men när Kylesa släpper en ny platta redan ett år efter den jag borde kallat förra årets kanske allra bästa, verkar det vara hur lätt som helst. Speciellt när man lyssnar på plattans höjdpunkt "Don't Look Back". Videon tillhör låten Tired Climb och är plattans första spår.




1. Monster Magnet - Mastermind

Monster Magnet är tillbaka och det med en tung platta som riktigt dryper av stonervibbar. Årets bästa platta och det bästa gruppen släppt sedan Powertrip. Det här är ett äkta mästerverk och en platta jag längtat efter hur länge som helst. Videon är från en livespelning i Augusti där Dig That Hole framförs. Varför ett liveklipp? För att Magnet föddes för att lira live.




Det var det! Ett år. Tio Plattor. Jag hoppas 2011 kommer bli vassare och det ser på förhand ut som det kan bli ett riktigt superår med (förhoppningsvis) nytt från Tool, Kyuss Lives, Queens of The Stone Age och Soundgarden.

...

..

.

Äh, vi kör lite extramaterial när vi ändå är igång. En liten kort årsbästalista till.

2010 Års Bästa Livespelning. Monster Magnet - Loppen, Cristiania, 14/11

1966/08/20 - 2004/12/08

Idag är det sex år sedan Gud ville lära sig spela gitarr. Idag lyssnar jag enbart på Pantera.
Heavy Metal. Ditt namn äro "Dimebag" Darrell!

Kvelertak

Det är Punk! Det är Metal! Det är Hardcore! Det är svängigt! Det är Kvelertak!

Denna sextett bildades i Stavanger 2007 och lyckas med att blanda gurgel, allsångsrefränger, körer och nordisk mytologi på en stadig grund av sjuttiotals rock täckt med ovanstående genrer. Alla texter är på norska, men det gör inget, man trallar med ändå, som till exempel i fjärde spåret Blodtørst. Skivan, självbetitlade debuten som släpptes i somras, öppnar med ett stridsrop och därefter följer en portion rens i Ulvetid för att väcka lyssnaren och förbereda på en allsköns blandning av tyngd, akustiska partier, "nintendo gitarrer" och annat gotta. Varje spår bjuder på något att koncentrera sig på eller utforska och det blir aldrig tråkigt. Fokus bibehålls dock hela tiden och skivan känns väl sammansatt. Det är helt klart en mycket intressant platta som går väldigt mycket på repeat hos mig och är antagligen det bästa Norge släppt ifrån sig efter Turbonegro och Satyricon.

På deras hemsida kan man läsa mer och lyssna på en del spår från plattan, som också finns på spotify.

Slayer

Slayer - Angel of death

Vi på Ljudvågor firar vårt 666e inlägg idag, och då våra officiella hårdrockare lyser med sin frånvaro är det upp till mig att hylla en av de största med ett inlägg.

Slayer - Raining Blood

Slayer bildades i californien 1982 och har sedan dess lyckats skrämma upp kristna och andra med inte mindre än 12 fullängdare och ett par livealbum. Med skivtitlar som Hell awaits, Reign in Blood, Christ Illusion och God Hates Us All så kan man förstå varför kyrkans folk skruvar lite oroligt på sig. Att sångaren Tom Araya är själv kristen (men lite smartare) har dom nog aldrig riktigt förstått. Jag funderade ett tag på att skriva om Norsk Black Metal, men de är inte lika hårda som Slayer, kyrkbränder till trots

Slayer - Bloodline

Refused

Kolla klippet ovan, sen fortsätter du läsa.

Se det färdigt först.

Sett färdigt?



Hur taggad blev du? Fick du lite gåshud? Ryste kroppen på det där fantastiskt positiva sättet? Då vill du kanske som jag köpa deluxutgåvan? Kanske även vinylutgåvan? Får man ha tre versioner av samma skiva? Visst fan får man det!

Lite gott från The Shape of Punk to Come.

Refused - New Noise


Refused Liberation Frequency

Lamb of God goes jazz!

Måste bara hoppa in och slänga upp denna som jag hittade hos dagensskiva.com. Så sjukt bra!
Undrar om dom spelar den på House of Metal i helgen?
Det är tydligen Lamb of God som har spelat in den själv, på en special version av deras senaste platta Wrath. Undrar vad resten av skivan har att erbjuda?

Tribulation

Tribulation har nyligen släppt ifrån sig förslingsverket The Horror och här bjuds man på svängig dödsmetal av bästa sort. En stänkare på åtta låtar (nio om räknar intro-spåret) som framförs efter konstens alla regler. Hårt, tungt och snabbt är det.

Bandet bildades 2004 i Arvika, släppte demon The Ascending Dead 2005 och ep'n Putrid Rebirth 2006.

Favoritlåtarna är Beyond the Horror (schysst skräckfilms-"skrik" i slutet) och Sacrilegious Darkness (trummorna vid 02:00 gillar jag speciellt).

Dom spelar i Sundsvall den 27:e november på Club Deströyer tillsammans med Kaamos och Roadkill och är även aktuella för Close Up Båten den 25:e februari 2010.

http://tribulation.se/
http://www.myspace.com/soultribulation

The Generals

Mitt (och säkerligen flera andras) nya favoritband, skivdebuterande The Generals från Karlstad. Tänk er Entombed's To Ride, Shoot, Straight... fast med ännu mer sväng. Tänk er om Lemmy och Nicke Andersson fick till det och födde fram ett helt band, med instrument och allt. Då hamnar vi någonstans i närheten av vad The Generals är. Tungt, svängigt och förbannat bra. Death-n-Roll eller boogie-woogie-metal, en ruggigt bra blandning är det. Med debuten Stand Up Straight färskt i bagaget och höga betyg i musikpressen är det ingen omöjlighet om det blir en turné där dom förhoppningsvis spelar på en scen nära dig. Det är bara att hoppas, missa inte!

The Generals MySpace

Just One Fix!

Dags för lite hårdare tag på den här bloggen igen. I helgen har jag spenderat en hel del timmar med spelet Brütal Legend. Tack vare ett stort och enormt bra soundtrack så har jag fått mig en ganska stor dos Ministry på köpet och det är en dos jag njutit av fullt ut. Just Ministry är ett band jag borde ha lyssnat på väldigt mycket men bandet har liksom bara inte fått hänga med riktigt. Det är rätt konstigt med tanke på att jag avgudar allt NIN släppt och gillar väldigt mycket från Rammstein. Ministry är ju lite av en pionjärgrupp inom genren industriell metal och har säkerligen influerat de två tidigare nämnda ganska mycket. Så därför tänkte jag ta och skärpa mig lite och lyfta in mer Ministry i mitt (och ert) musikliv. Låten "Just One Fix" kommer från plattan Psalm 96 som släpptes 1991 och videon är lika cool som låten är bra. Enjoy or Die!

Ministry - Just One Fix

The Charismatic Enigma MySpace Videos

Rock am Ring 2009, en topplista.

Igår kom jag hem från det som vart det varmaste Roskilde på 33 år och i vanlig ordning har jag åkt på festivalsjukan (a.k.a. airborne aids). Så, hur slår man då ihjäl lite av en sjukdag från jobb? Jo man kostar, fryser, svettas och snorar.... och sammanfattar Rock am Ring. Borde ha skrivit det här inlägget för några veckor sedan men sent är väl fortfarande bättre än aldrig? Då jag är en man/grabb (juryn överlägger fortfarande) som gillar topplistor så blir det här en just sådan sammanfattning. De fem bästa spelningarna på Rock am Ring. Men förs några rader om festivalen i sig.

Rock am Ring är huvudsakligen en metalfestival (med vissa undantag) som hålls årligen på racingbanan Nürburgring i västra tyskland och har som vana att locka till sig riktigt tunga namn varje år. De tre åren jag varit där har jag haft det höga nöjet att se band som Rage Against The Machine, Metallica, KoRn, Machine Head, Megadeth, Slayer och Slipknot. Festivalen är dessutom ganska fet och har samtliga år lockat över 80.000 besökare och har varit slutsåld alla åren. Men nog om det. Nu till min topplista.

5 - The Prodigy
Jag såg de här herrarna för två år sedan på samma festival och då kändes de ganska trötta och jag var lite besviken. Eftersom jag har alltid gillat Prodigy så jag stod där och hoppades på en liten revanch i år. Jag fick exakt vad jag hoppats på.



4 - Guano Apes

Jag började lyssna på Guano Apes sent 1999 och har velat se gruppen live sedan dess. När de stängde fabriken 2005 var det bara att ge upp och sura i några månader men som från ingenstans utannonserar de en comeback fyra år senare. Gissa om jag var peppad. Guano Apes kniper fjärdeplatsen mer på min längtan efter att få se dem än det faktiskta framträdandet.



3 - Machine Head

Machine Head gör aldrig en dålig spelning! Det är en sanning lika solklar som gravitationen och det faktum att jorden är runt. Deras gigg på årets Rock am Ring var inte det bästa jag sett dom göra men fortfarande förbannat bra. Att höra Davidian live är balsam för min själ!
Kippet nedan är från 2007.



2 - Slipknot

Slipknot, slipknot, slipknot.... mycket kan man säga om det här niomannabandet men ingen med alla hästar i hagen kan någonsin påstå att de skulle vara annan är helt magnifika live. Att bandet bara blir bättre och tightare med åren gör inte saken sämre och årets spelning på RaR är den bästa jag sett bandet göra och då har jag i alla fall sett dem lika många gånger som jag har fingar på min högerhand.



1 - Korn
Kommentarer överflödiga...



Jag måste avsluta med ett hedersomnämnande som helt klart går till publiken. De tyska metaldårarna får mig att tappa hakan varje år. Jag förstår att de tyska festivalerna har så otroligt lätt att locka till sig stora och bra band. Hur fan säger man nej till publik som denna?

Ljudvågor goes Rock am Ring

Ikväll drar vi iväg till Rock am Ring och som nykläckt ljudvågorskribent kommer jag givetvis att rapportera på plats. Dock kommer detta inte göras här, då jag inte vill smutsa ner denna musikens oas i idioternas internetöken så det kommer göras på följande blogg i stället:

http://www.no-pop-am-ring.blogspot.com/

Däremot kommer det en riktigt fet sammanfattning av hela kalaset här på Ljudvågor när jag återkommer. Jag ser fram emot årets upplaga som tusan och några av de band som jag kommer förlusta mig i är KoRn, Slipknot, Machine Head och Marilyn Manson. Stort, hårt och oerhört tyskt! Så här lät det för två år sedan då Machine Head besökte festivalen senast.

Punkguy is in tha house

Då var det dax för premiären här på Ljudvågor...

I helgen var det hårdrock för hela slanten. Tanken var att det skulle bli Metallica på Globen i dagarna två. Lördagen började kanon med tokpepp och metal-karaoke på en pub i Globen city, själva spelningen var galet bra! De blandade setlisten med låtar från senaste plattan och klassiker som Seek and destroy, Master of puppets & One. Med 16200 galna fans på plats och ett peppat Metallica kan det nästan inte gå fel... Sedan kom söndagens antiklimax...

Vi sitter i globen och väntar på att förbandet Machine Head ska dra igång då Lars, Kirk och Robert kommer in på scenen och släpper bomben som får tusentals vuxna karlar att bryta samman... bandet ställer in spelningen då James blivit akut sjuk. Vart man än tittade såg man folk som antingen grät eller slog sönder någonting... själv kunde jag bara garva i chock.

Get Thrashed

Jag har kollat in en musik-dokumentär-rulle som heter Get Thrashed - The Story of Thrash Metal. Kollar sällan på musik dvd's, vilket är synd, för det är oftast jävligt intressant, och det är ju aldrig fel att veta mer om det man gillar, plus att man får ett par extra nörd poäng. Det bjuds på en hel del material, allt som allt klockar det in på nära tre timmar, vilket är ganska mustigt.

Upplägget är ganska enkelt, en massa folk som var med från back in the day samt folk som inspirerats tillsammans med författare, journalister och andra står och snackar om hur det var och vad som hände. Det är rakt på och utan särskilt många krusiduller. Dock vet jag inte om alla som intrevjuas borde vara med, Shadow Falls till exempel. Dom framstår som ett gäng clowner. Däremot så bjuder Bobby Blitz från Overkill på stor humor. Fridén från In Flames, Jensen från The Haunted, Hagström from Meshuggah samt några andra svennar är med på ett hörn och säger sin grej. Personligen tycker jag att DJ Will är mest intressant att lyssna på. Sen är ju alla de tyska banden roliga, mest för att dom är tyskar. Inte helt oväntat tas dispyten mellan Mustaine/Megadeth och Metallica upp. Dave säger sin grej, Ulrich och Hammet (som för övrigt känns hyfast "gay", som Michael Jackson ungefär) säger sin och en del andra tar upp sin syn på det. Är inget större Metallica fan själv, så jag bryr mig egentligen inte, men jag är ändå lite less på just den grejjen. Dock är det tufft att snubben som släppte den första Metallica låten (på kassett) är med.



Överlag är det en hel del historia det bjuds på, och bonusmaterial delen tar upp ett gäng andra band som inte riktigt tog sig ända fram och är lite mer okända, men ändå är jävligt bra. Utöver rabblandet av band och ställen saker hände på, så beskrivs den dåvarande scenen och hur den växte fram samt lite om bråket mellan hardcore/punk och metal. Kul att höra om, eftersom i alla fall jag själv inte ser någon egentlig motsättning mellan de två.

Det finns en hel del sköna citat från alla de här tre timmarna, men jag orkar inte plocka fram några. Ni får helt enkelt kolla in rullen själva. Är man det minsta intresserad är det värt det. I slutändan är det historielektionen och tipsen om andra band man inte hört talas om som gör filmen sevärd, även om själva klippningen och framställandet är lite tattigt.

Austrian Death Machine

...eller Arnold lirar hårdrock!
Det här är ett litet sidoprojekt från Tim Lambesis, sångaren i As I Lay Dying. Det hela går ut på att Arnold Schwarzenegger, direktören för disneyworld, lirar thrash med oblyga referenser till sina gamla filmer från sin tidigare storhetstid. Jag är ganska svag för sånna här plojgrejjer, och tycker att det här är helt lysande! Vem har inte imitierat Arnold, onykter eller inte, och tyckt att det varit kul?
Tim spelar alla instrument själv samt lägger sången. På vissa låtar är det gäster som lägger solon. Det är inte den mest avancerade eller nyanserade plattan jag har hört, men fuck it, det är bra och jag garvar. Vissa säger att det är som en blandning mellan Hatebreed och Municipal Waste, fast med Arnold på sång dårå. Hur kan det inte vara bra, egentligen?

http://www.austriandeathmachine.com

Dragan spelar "hård" musik

Då mina medskribenter har annat för sig och jag inte har någon skiva att tipsa om på rak arm kan jag ju alltid dela med mig av en ny lista från spotify.

Jag ska dock medge att jag är ute och cyklar på hal is samtidigt som jag kastar sten i det blå glasskåpet.
Jag ska nämligen lägga ut min "Hårda" playlist. Som många vet så lyssnar jag ytterst sällan på "hård" musik nuförtiden, men jag växte upp med hårdrock. Det kan märkas i min lista. Jag har en tendens att återvända till nittiotalet och tidigare än så.
Jag satt och gnabbades lite med Smackebonkarna på skoj då en av de kallade mig popdragan. Eftersom jag ser mig som musikälskare och inte popälskare började jag fundera på den här listan. Jag vet inte vad den ska ge någon utom mig själv, men här är den iaf.

Dragan spelar "hård" musik

Som vanligt så kommer listan att förändras med tiden, fast kanske inte lika mycket som mina andra, eftersom jag bara lyssnar på gammal hårdrock (och andra genres som jag valde att klumpa till "hård" musik nu)

Ni får jättegärna göra en ny och bättre och kopiera in länken i en kommentar här nedanför.

Swedish Metal Awards 2009

I helgen avgjordes Swedish Metal Awards på Sticky Fingers i Göteborg. Listan här nedanför är kopierad rakt av från deras hemsida.

Bästa Hårdrock
BULLET
"Bite The Bullet"

Bästa Death Metal
IN FLAMES
"A Sense Of Purpose"

Bästa Glam/Sleaze
GEMINI FIVE
"Sex Drugs Anarchy"

Bästa Heavy/Power Metal
SABATON
"The Art Of War"

Bästa Punk/Hardcore
KID DOWN
"I Want My Girlfriend Rich"

Bästa Metal
THE HAUNTED
"Versus"

Bästa Alternativ Metal
EVERGREY
"Torn"

Bästa Nykomling
DEAD BY APRIL

Bästa Video/regissör
IN FLAMES/PATRIC ULLAEUS
“Alias”

Bästa Liveakt
SONIC SYNDICATE

Best International Album
METALLICA
"Death Magnetic"

Vet inte om det var så mycket som fick det att rycka i baugetten om jag ska vara ärlig. Antagligen är jag för arrogant och obrydd. Haunted är ju jävligt bra och Versus är en bra platta. Bullet är inte min typ av musik men jag gillar det ändå, verkar vara sköna lirare och jag kan inte låta bli att garva när jag hör plattan. Sveriges folkkäraste hårdrocksband spelar dock INTE dödsmetall enligt min mening, men dom är fortfarande ganska bra. Gemini Five och Sabaton är två band jag absolut inte kan ta på allvar. Dom borde inte få vara med någonstans.