Weeping Willows

Vad man märker ganska snabbt efter att man lyssnat på den här skivan är att sångaren Magnus Carlssons röst är betydligt mer avskalad och hes jämfört med de tidigare skivorna då den 50-talsinspirerade storleken och svulstigheten var mer framträdande. Ibland är sången nästan lite väl intetsägande. Även musiken doftar mindre av svunna årgångar och känns mjukare, nästan sidenartad. Trumkompet är dovt och gör inte speciellt mycket väsen av sig. Detta är en skiva som nästan kräver att man sätter sig i en skön fåtölj och verkligen lyssnar. Den är absolut inte svårlyssnad, men kräver ändå viss uppmärksamhet då den är ganska försiktig. Överlag är det en ganska stark skiva, låtarna håller en väldigt jämn kvalitet och det känns svårt att plocka ut några solklara singlar. Den låt som kanske mest sticker ut från de övriga är andraspåret The Burden, som har ett klarare sound som inte känns riktigt lika bomullsfyllt. Jag är också lite svag för Shiver In The Morning Light som är lite mer upbeat och har mer energi.